~ skolan sög som vanligt, så jag har inget att säga

Här sitter jag på golvet och chattar med Jennie på msn.
Vi till och med webbar! Det var verkligen inte igår man pratade med henne :o
Det känns så mycket bättre nu, allt känns bättre!
Jag tror att jag behöver dig lika mycket nu, som förut Jennie.

Men nej, nu tappade jag ord.
Ching

Känslan jag har i magen, skrämmer mig.
Jag känner hela tiden att gråten är påväg upp.
Men vad gråter jag för? Det tar aldrig slut, jag bara gråter.

Jag behöver bara en person just nu, och den personen ska jag försöka få tag på.

Min alldeles egna älskade kusin, världens finaste person!

Jesper ♥

Vad ska man göra, när man känner att det inte är någon idé längre?
Ska man fortsätta kämpa för någonting man inte kan få, eller ska man bara ge upp?

Har ni någonsin känt er så rädda, att ni inte vet vad ni ska göra?
Så känner jag nu.
Jag har aldrig varit i den här perioden förut. Visst, jag har varit ledsen, men aldrig såhär.
Jag vill dela allt med er, jag vill kunna berätta för er varför det är som det är just nu. Men vissa saker måste stanna, tyvärr. Det kallas för privat liv!
Men jag skulle kunna berätta för er vad jag är så rädd för, jo det ska jag göra.

Jag är rädd för att bli ensam, helt ensam. Att förlora allt jag har.
Jag är rädd för den personen jag börjar bli.
Jag börjar bli den person som inte har respekt för någon eller något.
Jag börjar bli den personen som inte lägger någon energi på skolan alls, jag pluggar tills jag spricker men det leder ingenstans. Det är omöjligt.
Jag börjar bli den person som tror fel saker om min allra närmaste vänner.
Om någon svarar ''okej'' i ett sms, så tror jag att den personen tycker illa om mig.
Om någon säger ''Emma, tyst'' så börjar jag tro att den personen inte vill vara med mig.
Jag är helt enkelt överkänslig just nu!
Såfort någon gör något som stör mig, så börjar jag skaka inombords.
Det kan vara någon som petar på mig när jag inte vill det, så börjar jag skaka.
Sen döljer jag det, men det kommer fatiskt tårar också.
Jag är rädd, att folk ska tröttna på mitt betéende och lämna mig helt.
Jag försöker bättra mig, men det är inte så lätt när man inte vet hur man ska göra.

Jag känner mig instängd. Instängd i en bubbla som aldrig spricker.
Det känns också som att det går som en ond cirkel runt omkring mig, allt går i repris.
Det som har hänt, ja det händer igen. Jag har varit där förut, förstår ni?
Men en sak är säker, jag har aldrig mått såhär förut. & jag har aldrig varit såhär osäker & rädd förut.
Och nu, känner jag mig helt lost & vilsen. Jag vet inte vart jag ska ta vägen?
Ska jag bara låta det vara såhär? Ska jag kämpa för att få det att bli bättre?
Jag vill ju att allt ska bli bra, men om jag inte lyckas? Betyder det att jag har kämpat i onödan?
Ja, frågor har vi alla. Men svar verkar det inte som att någon har.

Svar.
Hur många vill inte ha svar? Jag vet att jag vill.
Jag menar, alla har minst en fråga de vill ha svar på.
Men vem ska man fråga? Och kan den personen man frågar, svara?
Ni ser, ännu mer frågor.
Jag har en till fråga, som jag aldrig kommer få svar på.
Vad ska jag göra nu?
Jag vet inte vad jag ska göra nu, ingen annan vet vad jag ska göra nu. Ingen vet.. Ingen.
Men jag vet vad jag vill.
Jag vill hålla mig fast vid mina riktiga vänner, de som jag vet älskar mig & bryr sig om mig.
Och det finns en sak, som jag drömmer om. Dag ut & dag in.
Musiken.
För er som inte visste, jag älskar att sjunga.
Att sjunga, är i stort sett allt jag gör. Det finns inget som får mig på bättre humör.
Musik räddar mitt liv.
Jag är inte bra alls på att skriva egna låtar, men det spelar ingen roll.
Jag ska fortfarande vara väldigt glad, för jag har världens största chans.
Jag får sjunga i studio, jag får göra det som jag älskar att göra!
Det är inte många som har den chansen, men jag har det.
Så nu, nu ska jag satsa sten hårt på musiken!
Musiken, är mitt svar!
Det är det jag ser upp till.

Allt känns omöjligt,
tio mil känns som ett varv runt jorden!
~ Take my pain away

Nu sitter jag och skriver ut på word dokumet.
Jag försöker beksriva mina känslor, som jag förmodligen kommer dela med er.
Men tro mig, det är mycket!
Jag sitter också och pratar med Emilia i telefon, och den tjejen får mig på andra tankar.
Tack ♥

Hej & hå!

Idag har jag haft en toppen dag med min lillebror.

Han fyller år i april, och då gav jag honom i present att vi skulle gå på Cosmonova.
För er som inte vet vad det är, så är det som att gå på bio. Fast mycket coolare.

Men innan det så åt vi på donken, tyvärr. Men han ville så gärna, och eftersom att han fick vänta på sin present i nio månader så gick jag med på det :(
Sen efter det så kom pappa och hämtade oss där, och så körde han oss till Naturhistoriska muséet.

(Det är där cosmonova ligger)

Och när vi kom in där så kollade vi på massa utställningar, och det gjorde vi på kanske en halvtimme?

Och då var det en & en halv timme kvar tills filmen skulle börja, vad skulle vi göra då liksom?
Vi satte oss i kö'n till filmen, och skrattade åt allt & inget.
Det satt några ryssar bredvid oss och vi skrattade åt deras näsor, hahahah (a)
Sen blev klockan helt plötsligt sex, och då började det.
Vi fick världens snyggaste 3D-glasögon.
Adam valde att han ville se dinosaurier i 3D.

Det var häftigt, men lite läskigt, hihihih (a)

Sen kom pappa och hämtade oss, och nu sitter jag här på golvet.

Några timmar senare, men men :)

Jag har världens största ångest för skolan börjar imorgon, jag har ingen lust att börja igen asså.

Av jävligt många anledningar, men thats life!

NU ska jag sluta bubbla och smsa vidare med födelsedagsbarnet :)

Grattis än en gång älskling (a)

Jag älskar dig Adam & tack för en grym dag! ♥

Jag kom precis ut ur duschen, kom väl hem från studion för en halvtimme sen eller nått.

När jag fick reda på vad jag skulle sjunga, så fick jag en liten chock.
Jag skulle göra en cover på Mio min Mio.

Gud vad jag skrattade, jag trodde att jag skulle faila totalt!

Men när jag fick höra hur Pelle hade mixtrat om den & gjort den till värsta Trance-låten så blev jag bara glad.

Först fick jag träna på den i kanske två timmar. Och det gick inte så bra, för tonarten var för hög.
Då sänkte han den och höll på, då gick det lite bättre.
Sen började jag frysa som en gris, då fick jag ett par tofflor & en mega stor tröja av Pelle (a)
Sen satte han på en fläckt som spruta ut massa varmt, hahahah!
Sen fick jag gå in i det lilla rummet och börja sjunga, och det lät väl helt okej.
Man kan väl säga att det var ett tag sen jag sjöng på riktigt, min röst har inte kommit tillbaka än.

Men sen blev det något fel med musiken, så vi struntade i den låten. Vi gav upp.

Så vid sex eller nånting så började vi skriva på en ny låt.

Och den var helt sjukt bra, den var helt enkelt perfekt för min röst!

Low low low low low ;)
Men jag hann inte sjunga så mycket på den, för jag kände mig lite dålig på slutet.
Så jag bad pappa komma och hämta mig, då kom han vid nio.
Och då ville jag bara hem till den varma duschen, men då stod han och pratade med Pelle i 40 minuter.
Typiskt min pappa -.-

Men nu vet jag verkligen vad mitt liv går ut på.

Musik är allt, det är det enda som får mitt humör på det sättet jag vill.

Jag sjunger när jag är arg, glad, ledsen, förvirrad. All the time.

Jag ska satsa på det, och jag vill verkligen klara det.

Min dröm, ska bli verklighet ♥





Jag lever för musiken!

Nu vill jag att ni läser, och att ni förstår mig!
Jag är på skit humör just nu, jag är inte sur. Inte på något, inte på någon.
Jag har bara jävligt otur med allt & alla.
Jag tog bilderna på mig & Madde från hennes blogg med nånting blev fel, så det funkar inte.
Det är en av alla miljoner grejer.
De andra grejerna har ni faktiskt ingenting med att göra.
Om jag nu ska komma till sak, så kan jag säga såhär.
Jag kommer inte blogga så mycket framöver, av ganska många anledningar.
Skolan börjar på torsdag, och jag kommer ha det jobbigare då än någonsin.
Massa läxor och annat.
Sen har jag ingen lust, för jag gör bara en massa depp inlägg hela tiden & det är varken kul för er eller för mig.
Och sen har jag inte alltid tid.
Så ja, nu ska jag lägga mig i sängen & faktiskt dricka cola.
Och kolla på One Tree Hill. Fick den nya boxern idag av mormor.
Tack mormor & hejdå bloggen!